You'll better run, and leave us alone.

Jag har sagt det förut och säger det ännu en gång.
Jag vill INTE ha energitjuvar i mitt liv.
JAG vill inte kasta iväg den lilla energin jag har i min kropp, jag behöver den, för att leva och ge den till människor som förtjänar den.
Du har väldigt ofta förtjänat det, för du har alltid gett mig energi, vi har gett varandra det.
Men nu, det går utför, när jag själv funderat på att avsluta en av mina närmsta och djupaste relationer till en vän.
När andra vänner märker hur allt blir, när andra måste säga åt mig för att jag ska förstå, då har det gått för långt.

Vi behöver inte varandra längre, jag behöver inte dig.
Det gör så fruktansvärt ont i hjärtat att säga de orden, tänka de orden och det värsta är att inse de orden.
Få in dem i skallen.
Du gör mig arg och får mina dåliga sidor att komma fram som värst, så ska det inte vara, speciellt inte som vänner.
Du är en sämre hälft av mig, illa va?
Men det är sanningen som du och jag måste inse.

Det värsta är nog att jag VET att du behöver all hjälp och allt stöd du kan få.
Jag kommer inte ge dig mer nu, inte ett dugg.
Tyvärr så har vi hamnat här, efter att du inte kunnat varit ärlig mot mig, jag var din bästa vän.
Kanske var det också bara tomma ord? Hur många har du? Hur många ljuger du för?
För jag vet att det inte bara är mig och dig själv.
Jag hoppas innerligt att du inom en snar framtid tar tag i dig själv och inser vad du håller på med, det är inte bara jag som kommer att försvinna.
Du behöver hjälp. Mycket hjälp, låt människor hjälpa dig och släpp på den där jävla stoltheten och fasaden du har.
Och för guds skull, sluta drick alkohol.
De flesta har insett att det inte funkar i din kropp i det tillståndet du är i nu, de flesta utom du.

Jag älskar dig, från den djupaste delen av mitt svarta stenhjärta, men även jag har gränser.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0